Tankar, och svåra val !
Jag försöker verkligen komma på vad jag känner, men att de alltid ska vara så svårt ! Ja menar, de är väl bara att sätta sig ner, tänka igenom dom två åren och sedan så kommer man fram till hur man vill göra !? Men tydligen inte, utan de ska vara komplicerat...Jag blir bara så tokig, de är som att jag inte når fram till mitt inre, och verkligen får reda på hur jag känner, hur jag vill göra, hur jag vill leva. Jag vet att jag kanske borde lämna personen, men jag kan inte, de är nånting som håller mig kvar, och de är de som gör de så jobbigt. Men jag känner ju personen som en öppenbok, så de är nog lättare än vad jag gör de till.
Men nån dag, nån månad och nåt år, så ska jag komma på lösningen, jag ska komma på hur jag vill göra, hur jag vill ha de, och hur jag vill leva. Det får väl ta den tiden de tar, så får jag ta och acceptera att de är som de är just nu. Men jag menar, man ska ju vara med dom man mår bra av, dom som får en att tänka positivt, dom som verkligen visar att dom älskar en, på riktigt alltså. Inte sånt där tjafs typ, Jag älskar dig ! Åså menar dom de inte, utan bara säger !
Sånt blir jag bara så förbannad på, för man kan inte älska en person efter några dagar, månader, de kan ta flera år. För älskar är ett starkt ord, eller har jag fel ? Jag vet inte, du säger att du älskar mig, men kan jag verkligen tro på de? För man kan inte älska en annan person förens man älskar sig själv först. Så de du måste göra är att älska dig själv först innan du kan säga att du älskar någon annan. Och du säger att du litar på mig också, men de tror ja inte heller på, för du visar de då inte, genom dina ord, dom tar så hårt, om du bara visste.
Du måste lita på dig själv först, vilket du inte verkar göra, så du måste verkligen börja lite på dig själv, och när du väl gör de så kan du komma till mig sen och säga att du litar på mig. De kan ta ett tag, men jag får ta de, och vänta ! För de ända jag vill höra, de är sanningen. För hellre tar jag den hårda sanningen än den snälla falskheten. Visst, vi har många minnen tillsamman, vissa stunder är unerbara, men vissa vill man inte ens komma ihåg, men de är såna som fastnar, som man inte kan glömma alls. Det vi måste göra, de är att prata igenom, och då mernar jag verkligen igenom. För jag är less på att leva i en lögn, där ingen säger sanningen, eller inte säger som den tycker. Jag menar, man ska ju kunna leva med personer hela sitt liv, och då ska man kunna berätta saker till varandra, oavsett hur tufft de kan vara. Men de är ännu tuffare att gå runt och leva med en hemlighet, än att berätta den, eller ?
Du är verkligen en underbar person, jag har nog inte träffat en sån fin människa på länge, men allt börjar rasa eftersom, så nånting har gått snett nånstans. Det kanske är mig de är fel på, att jag börjar att gå åt ett annat håll, och du åt ditt håll. Vi kanske börjar bli helt för olika personer, som inte kan leva tillsammans längre? Och då kanske de bästa sättet är att säga hejdå, och bara låta de vara som de är, acceptera att man förändras och att alla är olika. Men jag vet att du kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta, du kommer inte vara den jag kommer glömma i första taget, kommer nog aldrig att glömma dig. För du är en sån som alltid kommer finnas i mina tankar. Jag kommer alltid att tänka på dig, oavsett vad som händer och vad vi väljer för väg att gå...Detta kommer att ta tid !
Jag önska bara att jag kunde
älska dig som förr!
Men nån dag, nån månad och nåt år, så ska jag komma på lösningen, jag ska komma på hur jag vill göra, hur jag vill ha de, och hur jag vill leva. Det får väl ta den tiden de tar, så får jag ta och acceptera att de är som de är just nu. Men jag menar, man ska ju vara med dom man mår bra av, dom som får en att tänka positivt, dom som verkligen visar att dom älskar en, på riktigt alltså. Inte sånt där tjafs typ, Jag älskar dig ! Åså menar dom de inte, utan bara säger !
Sånt blir jag bara så förbannad på, för man kan inte älska en person efter några dagar, månader, de kan ta flera år. För älskar är ett starkt ord, eller har jag fel ? Jag vet inte, du säger att du älskar mig, men kan jag verkligen tro på de? För man kan inte älska en annan person förens man älskar sig själv först. Så de du måste göra är att älska dig själv först innan du kan säga att du älskar någon annan. Och du säger att du litar på mig också, men de tror ja inte heller på, för du visar de då inte, genom dina ord, dom tar så hårt, om du bara visste.
Du måste lita på dig själv först, vilket du inte verkar göra, så du måste verkligen börja lite på dig själv, och när du väl gör de så kan du komma till mig sen och säga att du litar på mig. De kan ta ett tag, men jag får ta de, och vänta ! För de ända jag vill höra, de är sanningen. För hellre tar jag den hårda sanningen än den snälla falskheten. Visst, vi har många minnen tillsamman, vissa stunder är unerbara, men vissa vill man inte ens komma ihåg, men de är såna som fastnar, som man inte kan glömma alls. Det vi måste göra, de är att prata igenom, och då mernar jag verkligen igenom. För jag är less på att leva i en lögn, där ingen säger sanningen, eller inte säger som den tycker. Jag menar, man ska ju kunna leva med personer hela sitt liv, och då ska man kunna berätta saker till varandra, oavsett hur tufft de kan vara. Men de är ännu tuffare att gå runt och leva med en hemlighet, än att berätta den, eller ?
Du är verkligen en underbar person, jag har nog inte träffat en sån fin människa på länge, men allt börjar rasa eftersom, så nånting har gått snett nånstans. Det kanske är mig de är fel på, att jag börjar att gå åt ett annat håll, och du åt ditt håll. Vi kanske börjar bli helt för olika personer, som inte kan leva tillsammans längre? Och då kanske de bästa sättet är att säga hejdå, och bara låta de vara som de är, acceptera att man förändras och att alla är olika. Men jag vet att du kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta, du kommer inte vara den jag kommer glömma i första taget, kommer nog aldrig att glömma dig. För du är en sån som alltid kommer finnas i mina tankar. Jag kommer alltid att tänka på dig, oavsett vad som händer och vad vi väljer för väg att gå...Detta kommer att ta tid !
Jag önska bara att jag kunde
älska dig som förr!
Kommentarer
Trackback
