1 vecka och...
Vi har pratat i typ en vecka nu, och känns som om vi känt varandra hur länge som helst. Att du kan öpnna dig för mig så fort, de är helt otroligt. Du är en sån stark person, en som får en att inse att man klarar av saker även i dom tuffa tiderna här i livet. Att man kan fortsätta och gå vidare, trotts att de är svårt. Du får mig att skratta, du får mig att känna mig behövd när du ringer mig och vill prata. Att få en sånt här fortroende till någon på en sån kort tid, funkar verkligen de? Ja, de måste ju göra de eftersom vi har gjort de, eller?
Jag vill bara att du ska veta att jag finns här, ett samtal bort...
Kram på dig vännen, jag vill bara att du ska må bra.
Mår du bra så mår också även jag bra...<3
Kommentarer
Trackback
