3 månader har gått...
Jag har lärt mig att acceptera mitt liv som de är nu. Jag tog mig igenom min värsta mardröm som slog in den 21 oktober 2013. Jag har gråtit många gånger, nätter och dagar. Men dom dagarna är över nu. Jag kommer aldrig få tillbaka det liv jag hade med min bästa vän, mitt barns pappa och min trygghet. Vi tog oss igenom mkt, en flytt, ett barns mamma som kom in i bilden, ett besked på brev som sved jävligt mkt, en graviditet, en förlossning som hade kunnat sluta med döden, och en familj på 4st och en ekonomi som verkligen höll på att rasa helt. Men i slutet så räckte inte ens kärleken till varandra till.
Men sånt är livet, och man lär sig att gå vidare å bli starkare av allt.
Nu har jag ett nytt år att leva och lära mig ny saker och få vara med om nya möjligheter som ger mig mer kunskap om livet som ensamstående :)
Kommentarer
Trackback
