LisaCarinaB

We know that you miss us, but those were your choices!

...But if you work it right, once is enough!

Jag vet inte vad de är som händer längre. Jag vill göra så himla mycket, förändra nästan allting, men jag vet inte vad de är som hindrar mig. Det är precis som om jag kommer till en dörr, som har ett stort lås på sig, så jag kommer aldrig igenom den, vilket jag vet att jag måste göra, men jag hittar som inte riktigt vägen till hur det ska gå till. Livet är en sån konstig uppfinning som måste levas, och människan gör det bara svårare att ta sig igenom det. Men hittar man bara sin väg, så kan man komma långt, då kan man klara sig igenom allt fast man kommer stöta på motgångar, men det är bara att fortsätta, eller hur? Sen måste man tänka framåt, för de som har varit kommer förbli så. Man måste tänka på det man har, och inte det man hade eller kan få. Jag tror att vi människor aldrig blir riktigt nöjda, får vi nåt så är de bra, men vi ska alltid ha lite mer. Men man lever bara en gång, så ta vara på livet (:

Jag kommer ihåg sommarjobbet så väl. Kommer ihåg första dan, jag var så himla nervös, visste inte vart jag skulle så jag satt bara där i soffan och fatta typ ingenting. Sen ser jag dig kommer, och jag kände inte dig då. Jag tänkte ba, Gud ska jag jobba med dig? För då hade jag fått höra så mkt om dig. Men jag såg att du var lika nervös och förvirrad som mig. Så jag tänkte, jag ger det en chans och lär känna dig så jag kan bilda en egen uppfattning. Vilket jag inte ångrar att jag gjorde, för dom 3 veckorna med dig har varit fantastiska. Vi hann göra så himla mkt, vi fick skratta en hel del. Kommer bara ihåg dom dagarna vi gick till georg. Jag har nog inte skrattat så mkt på 3v med en människa som ja aldrig känt förr. Kommer ihåg de där med handspriten =)å alla prommisar till dammen. Den gången vi baka då allt bara gick fel, de var riktigt skojj faktiskt =) Men de är bara en massa minnen nu. Det var då de blev du och jag, och nu har de gått 10 månader, de är ju helt sjukt. Livet är så orättvist ibland, eller ganska ofta faktiskt...Men jag älskade dig då, och jag....

Du vet att jag verkligen har tyckt om dig, att du har varit min bästa vän. Vi har fått så många minnen tillsammans på en så kort tid, riktigt många faktiskt, nästan varje dag. Vi har umgåts så himla mkt nu den senaste tiden, nästan varje dag. Vi har pratat mkt i telefon och på msn, nästan varje dag. Du ska veta att jag mår inte bra av de som har hänt nu, men de är väl som de är och de får vi leva med. Jag vill verkligen inte att de ska vara så här, eller att de skulel bli så här från första början. Men alla har vi val här i livet, och vi kan bara välja dom själv, visst man kan välja dom åt en, men då blir de inte bra i slut ändan. Och som ja sa till dig, de är du som väljer nu, de är ditt val, men jag hoppas att du väljer rätt. Men du valde, och du gick åt fel håll. Då får man ta konsekvenserna och leva med dom sen. Så nu är det upp till dig och kunna leva vidare med dom.  Jag tycker bara att de är tråkigt att du valde som du valde, för ja sa till dig vad som händer om du väljer de du tänkte, vilket du gjorde. Men jag säger bara de, att vänner stöttar varandra, dom ska finnas där som dag och natt, och speciellt när man är så nära vänner som vi är. Vi kunde nästan varandra utan till, du vet vad jag äter till frukost, du vet att ja är bra på att missa bussar, du vet att jag kan vara hur knäpp som helst, men ändå älskar du mig! Jag vet att du inte brukar hinna äta frukost, eller så är du inte alltid hungrig. Jag vet att du gillar att ha leggings när jag och carro har de. Jag vet att jag kan få dig att skratta typ när som helst oavsett situation, därför älskar jag dig. Jag älskar dig för den du är. Men nu är de så här, och vi får bara gå vidare och leva livet och se vad de vjuder på, för vi har många år kvar att leva...

Nu har du gjort ditt val och jag hoppas att du kommer ångra dig nån dag!!!

Nu förstår jag mig verkligen inte på dig alltså. Du ändrar ju dig hela tiden! Ja menar, hur ska du ha det egentligen? Du kan ju inte säga en sak först, å sen säger du en annan sak, och sen helt plötsligt får vi höra en trejde sag. Och de jag kan bli mest sur över, de är att du drar med dom andra i gruppen som inte förstår nånting. Så jag vet inte vad du lagar för soppa där hemma just nu, och vad du har vad för ingredienser som ska få kokas ihop och bara bli en stor röra med en massa lögner...Ojojoj, säger jag bara. Du kanske borde tänka efter innan du säger nånting, så att de inte avslöjar dig mera!!

När ska detta få ett slut egentligen? Jag är så jävla förbannat less just nu!!! Finns inte ord till de...

Jävla Idiot, hur kan man bete sig som dig? Vi trodde fan på att du började mjukna, att okej vi kanske kan lösa de här och få följa med iallfall. Men inte de, då kommer du bara och gör de värre och säger att vi inte får följa med, och har 1000kr att hämta ut. VET DU OM ATT VI HAT FAN JOBBAT I 7 MÅNADER!!!! Vet du att nu är jag riktigt jävla förbannad. Jag trodde att du var bättre än så. FYFAN SÄGER JAG BARA!!

Jag vet inte hur det kommer bli mellan oss nu. Jag trodde att du var bättre än så? Om man verkligen älskar varandra och finns där till 110% Då måst eman visa de till varandra också. Oavsett vad andra tycker om dig, så finns man faktiskt där för sina vänner, eller hur? Och du har ju sagt att vi är dina bästa vänner, men var snäll och visa de då? Visst de kanske känns som om du får välja sida, att du hamnar mitt emellan, men det här är inte samma sak. Du är ju själv lika inblandad som vi!! Jag älskar dig av hela mitt hjärta, de vet du, men jag är rädd för att jag vet inte om jag kan lite på dig lika mkt som jag gjorde förr :( Förlåt,

Jag kan bli så förbannad på vissa människor...Ska man acceptera att bli nertryckt, kränkt, anklagad, mobbad och nästan hotad för nånting som man inte ens har gjort? Ska man då måste stå för nånting som man inte har sagt och säga att jo, vj ljuger fast man inte gör de? Ska en människa få behandla en annan människa precis hur dom vill? Det finns väl ändå en gräns. Och jag menar, om man ni tycker om ungdomar så mycket som ni säger, ska man behandla dom som skit och skrika åt dom då. Och sen när man själv ska förklara hur man ser på saker och ting så har man ingenting att säga till om? Jag hatar orättvisa, de är de värsta som finns. Men om man nu är vuxen så vet man väl åndå hur man ska bete sig mot andra. Annars är den lärdomen bara onödig att ha. Okej, visst man ska vara hård men rättvis, de vet jag, men om man inte är de då ska man inte ha de jobbet som du har. Jag har känt dig så himla länge, i 8år, kan du förstå de, 8ÅR!!!! Du om någon borde veta vid de här laget att jag är inte så som ni anklagar oss att vara. Visst alla förändras, men jag har då inte förändrats till de ni säger, tyvärr!! Jag vet att ni inte heller mår så bra av de här, eller jag hoppas att de är så, jag vet ju inte, ni kanske inte känner nånting alls? Du har sagt att du inte är en sån som vill bråka eller tjafsa, men varför gör du de då? Är de svårt att be om förlåtelse, när ni har anklagat någon för nåt den inte har gjort? Jag har verkligen tyckt om dig i alla år som jag har känt dig, men nu vet jag inte längre. Jag visste inte att du kunde sjunka så här lågt, de fanns inte på min karta! Just nu känner jag att jag aldrig skulle vilja prata me dig, eller ens se dig i ögonen, men jag vet att de löser inga problem alls, de gör de bara värre. Men jag mår så dåligt av detta, psykiskt dåligt. Jag känner inte igen mig själv längre, jag blir typ sur så fort nån pratar med mig, kastar runt saker! Kan du förstå hur mycket sånt här kan ta på en psykiskt? Jag tror inte att du tänkte så mycket, utan du bara vräkte ut dig saker, och jag hoppas att du ångrar dig över de du sa? Det är 10 dagar kvar och jag hoppas att vi kan lösa de här på ett bra sätt, så att ingen mår dåligt av de, och att vi kan ha kul tillsammans igen, för alla har vi ju sett framemot detta, eller hur? Men jag vet inte, vi får väl inte vara med längre, för ni har ju bestämt att vi kommer förstöra allt. Och att ni säger att vi har sagt att vi har slutat. Vilket vi aldrig har sagt, så jag vet inte vart du har fått de ifrån? Man måste prata med personen och fråga vad dom menar med saker, och inte bara anta att de är på ett visst sätt, för de kanske är på ett annat sätt. Förstår du? Vi har gjort en överraskning som vi tänkte visa i veckan, men jag vet inte, den lär inte bli av. Vi hade planerat för den dagen då vi åker, vi tänkte fixa å trixa lite, men de blir väl inte heller av nu så!? Men vi ser väl vad som händer och sker efter morron dagens möte...

Ni har fått mig att må dåligt, idioter!!

Godmorgon :D

Igår så var jag med tjejerna som vanligt då =) Jag är kattvakt till på söndag, så sov i lägenheten inatt, lite konstigt utan bia men de gick bra ändå. Gjorde provet igår, kändes faktiskt som om de gick riktigt bra, så ja hoppas på att ja får ett vg iaf, men ett g klarar jag nog så =) Idag händer inte mkt alls, har skola till kl 5, så blire att åka och mata katten för sen äre träning, sedan hem och fixa lite grejs sen tillbaka till lägenheten för att sova =)(Y) Hat sömnad idag, å nu har ja svårt att bestämma mig igen om ja ska ha lång eller kort balklänning. Ja tänker lixom att bal så ska man ha lång, för de är ju finast. Men knäkort känns som lite gulligt ändå. Men får se, hur de blir med de!! Får se om ja skriver nånting senare, så jag säger hejs så länge =)

med pluggandet. Sanna kom över och vi satte oss ner och började plugg, blev lite prat i början men sen kom vi igång =) Jag tog paus där ett litet tag och åt en citron, mums. Sen så förhörde sanna mig så de gick faktiskt rätt bra ändå. Så i morron är det tema dag till typ 2 sen ska jag göra prov halv 3 :/ Sen blir de att träffa tjejerna (Y) Nä, nu ska jag sova så ja orkar mig upp i tid i morron, tänkte fixa lite med en av plaggen till projektarbetet och sedan lite papper som jag ska visa min lärare =)

Kom nyss hem från en rolig kväll =) Jag och carro började gå mot dödskurvan, för att gå in till skogen med de gick inte bra alls, de var för mkt snö. Så vi mötte upp hanna och sedan begav vi oss mot coop, handlade lite sen mot mig för vi tänkte att vi skulle cykla, gick inte så bra dee heller :/ Sanna ringer och frågar om hon ska komma, vilket hon gör så vi gömmer ju oss då självklart för hon är lättskrämd. Jag och carro sätter oss under bron och Hanna bakom snögrejen. Sanna kommer in på gården å stannar nedanför trappen och står där ett tag, sen kommer hon fram å frågar om vi har kul, så de gick inte bra de heller. Så vi gick vidare mot typ coop, ringde på hos nån som skulle komma ner och öppna porten så vi fick springa...Sen blev de en massa hyss på vägen, sjuk kul var det iaf (Y)

Goddag =) Har bestämt mig, blir en knäkort balklänning =) Har inte hänt mkt idag, har sprungit runt på storheden med tjejerna idag. Lika tossigt som alltid!! (Y) Sen ringde anna och tossade sig som vanligt, men hon är söt så då gör de ju ingenting. (Får han napp?)Sen blev det dollarstore å nu har jag nyss käkat å väntar på att carro ska komma så ska vi typ gå runt sjön eller nå. Blir nog inget plugg, har prov i morron, men tror ja ska skjuta upp de tills typ nästa vecka eller nå =)

Vi bryr oss inte hur vi ser ut, för det är insidan som räknas =)

Precis som alla andra helger och dagar =) Jag älskar er tjejer, vi hittar alltid på nåt att göra ovasett tid på dygnet (Y)

 

Vad ska jag göra? Jag ser vägen framför mig men det känns som om jag
vandrar och vandrar men kommer aldrig fram...